Cyniskt

måndag, juni 19, 2006

Dagens skönaste inlägg?

Kulturrevolution.se om självinsikt.

Tidningen Neos blogg om SvDs semestertips.

söndag, juni 18, 2006

Output Recording är inte direkt kända för att ge ut lugna plattor. Låtarna från Dave Millers enmansprojekt How to Cure Dyslexia är dock ganska lugna med en aukustisk gitarr som ett genomgående inslag. Att det dessutom är riktigt bra skadar ju inte heller. Lyssna på tre av låtarna, och om ni vill, ladda hem två, från den kommande EP-n på MySpace-sidan.

lördag, juni 17, 2006

SVTs nätkollen

SVTs valsajt innehåller, bland mycket annat, en rätt bra blogg som heter Nätkollen. Tyvärr har den av någon outgrundlig anledning inte någon RSS-feed, så jag satte mig ner och skapade en sådan genom en sajt som heter Feed43. Feed43 är lite småkrånglig att använda, men jag lyckades få till något som var rätt ok. Det fanns dock inga permanenta länkar till inläggen på sajten, men hela artiklarna finns i flödet.

RSS-feeden

Ronaldo - The king?

I Nike's värld är Ronaldo fortfarande "The King". Vi andra såg honom i matchen mot Kroatien och är inte lika övertygade, och Ronaldo-filmen ur Joga Bonito-serien känns därför rätt misslyckad.

(Via Martin Jönsson om reklam och medier)

torsdag, juni 15, 2006

Taktiken är klar?

Expressen publicerar idag ett förvirrat diagram över hur Sverige skall spela i kvällens match mot Paraguay. Noterbart är att det i Sveriges taktik uppenbarligen ingår att Tobias Linderoth blir utvisad. Hur skall man annars förklara uppställningen 4-3-2?

tisdag, juni 13, 2006

Vem väljer ut ungarna?

Hehe, såg precis när Brasilien och Kroatien tågade in i Berlin. Rätt kul att den ende överviktige maskoten fick gå in hand i hand med Ronaldo...

Att lyckas på Flickr

Flickr är, om du inte känner till det, en fotosajt där amatörer och proffs visar upp sina foton till allmän beskådan. Grejen med Flickr är att det är ett utmärkt ställe att få kritik på dina bilder, samtidigt som du kan inspireras av andras foton. Detta är guld värt för amatörer, företrädelsevis kvinnor i 25-årsåldern med fablaisse får naturkort, med dyra digitala systemkameror som inte har en aning om hur man komponerar en bild.

För att "lyckas" på Flickr gäller det att få så hög interestingness ranking som möjligt. Formeln är hemlig men går i stort ut på att bilder som många kommenterar och sätter som favoriter är mer intressanta än andra. De 500 mest intressanta bilderna per dag hamnar i Flickr Explore-avdelning. Om du vill ha reda på om något av dina kort passar kan du ta reda på detta genom att använda tjänsten Scout.

En varning, att hänga på Flickr är ungefär som att spela World of Warcraft - det tar tid. Men här är mina bästa tips:

Ta bra kort. Utan i grunden bra kort kommer ingen att vilja titta på dem. Sök efter andra kort med liknande motiv och se hur andra fotografer komponerade sina kort.
Ladda endast upp bra kort. Var hård i din bedömning. Ladda framför allt inte upp flera kort av samma motiv, ingen orkar med att titta på sådant trams. Se till att ditt bästa kort i din uppladdning är det sista och att korten gör sig bra i miniatyrform.
Ta bort dåliga kort. Om du upptäcker att ett kort får få tittningar - ta bort det.
Lämna kommentarer. Om du lämnar kommentarer på andras kort kommer du själv att få kommentarer på dina kort.
Gör favoriter. Se punkt 4.
Tagga. Tagga dina kort mycket och liberalt och på engelska. Sök efter andra kort med liknande motiv, sortera efter interestingness och gå igenom vilka taggar de kort med högst ranking har. Använd samma taggar.
Använd grupper. Publicera dina kort i grupper så att andra kan se dem. Använd samma teknik som beskrivs under punkt 6 och lägg till din bild i de grupper som de topprankade bilderna finns i.
Använd kommentargrupper. Vissa grupper har regler som garanterar att du får kommentarer och favoriter på dina bilder, givet att du själv kommenterar och skapar favoriter. Exempel på sådana är 1-2-3, First Thought och Score Me.

Vi syns på Flickr!

Fotnot: Min fotoström hittar du här.

måndag, juni 12, 2006

En sak är bättre i ishockey

Jag tycker att fotboll är en bättre sport än ishockey på nästan alla plan, utom möjligtvis att ishockeyns domare har domartecken som förklarar lite bättre vad de dömer för. Tänk vad enkelt det skulle vara om man när domaren dömer för något som man inte riktigt förstår, kunde kolla in domartecket och se att domaren uppfattade det som att en spelare gick in med dobbarna före i en närkamp...

söndag, juni 11, 2006

3 dagar in på VM

Nu har VM pågått i tre dagar och här är några iaktagelser jag har gjort:

De gula shortsen Sverige hade i lördagens match var inte vackra. Förhoppningsvis är det blåa shorts på torsdag?
Snyggaste tröjorna, av de som har varit i spel hittills, är Angola (Puma), Holland (Nike) och Mexico (Nike). Adidas gör som vanligt, använder sina standardtröjor och som gör att Argentinas tröja är samma tröja som Djurgården och IFK Göteborg spelar i, men med andra färger. Läs mer om tröjorna hos Cool Hunting.
Har ni märkt hur många spelare som inte har tillräckligt bra fäste, utan halkar omkring ute på planen? Jag försökte kolla vilka skor de hade och det verkar som om det är Nike i flera fall. Figo bytte sina Nike-dojor i kvällens match. Maniche, även han i Nike-skor, hade också problem. Något att kolla lite extra på i de närmaste matcherna.
Hasse Backe är den bästa studioexperten. Chris Härenstam pratar rätt mycket mindre än vad han gjorde förut och är faktiskt rätt ok.
Vissa män lever kvar på någon 1800-talsnivå och klarar inte av att det finns kvinnor som uttalar sig om fotboll i TV.
3s video-måltjänst är ett skämt. I fredags kunde man inte se några videosnuttar, antagligen på grund av överbelastning. I lördags lyckades jag se några snuttar, men det går inte att urskilja någonting i dom. Synd! SMS-tjänsten funkar dock utmärkt!

fredag, juni 09, 2006

Engelsk VM-humor

Andres Lokkos fredagskrönika i Svenska Dagbladet handlar idag om hur The Observer beskriver Sverige i sin VM-bilaga. Själva krönikan har inga poänger men The Observers rapportering är riktigt rolig. Efter en given mall går de igenom lag efter lag, med rubriker som:

Most likely to move to Boston
On the psychiatrist's couch
King of the endorsements

I bästa engelska humortradition är det med ironiska undertoner. T.ex. detta om maten i Italien:

What they eat: Pasta, panini (not the stickers) and pizza. Food very much like its football: great pedigree, global renown and all the right ingredients - but maybe just a tiny bit stuck in the past.

Eller om Tysklands fans:

Supported by: Thousands of men with big moustaches dressed in denim waistcoats covered in club patches and badges will lend a Status Quo concert air to games

Du hittar artikeln om Sverige här. För övriga länder - klicka på flaggan högst upp och sedan på "Introducing..."-artikeln.

VM-nostalgi

En liten resa tillbaka i tiden.

Officiella VM-sajten från 1994

torsdag, juni 08, 2006

VM-febern stiger

Hörde på Ekot i morse att sjukskrivningarna av män ökade med 40% under VM 2002. I år lär det bli lägre då matcherna sänds på kvällarna - istället lär männen lägga sin arbetstid på att surfa runt på olika VM-sajter.

Bland de svenska är det som vanligt Aftonbladets som är bäst, inte för att funktionalitet och interatktion är bäst utan för att de redaktionella texterna är överlägsa konkurrenternas. Tvåa hamnar SVT för de välproducerade studiosnuttarna och krönikörerna. TV4 verkar inte vilja ha några besökare då man möts av en stor reklamblaffa innan man kan komma vidare. Plus dock för att de sänder träningarna över webben. Vill man inte sitta två timmar framför skärmen kan man köra med snabbspoling. Fiffigt. Expressen kommer sist - sövande formgivning och hejaklacksjournalistik. Märkligt nog har dock Expressen den bästa VM-bloggen. Det är Jesper Högström som skriver för Expressen Kulturens VM-blogg. Nästan som att läsa prosa.

Läste ni förresten om mannen som klättrade upp i ett träd för att tjuvkika på Englands hemliga träning? Iklädd kamouflagekläder. 20 meter ovanför marken.

Nu var det dags igen

99.7% av alla svenska bloggar har antagligen redan bloggat om den eller kommer att göra det dom närmaste dagarna. Det är plumpt, elakt och ibland ganska roligt. Boyahed har precis släppt sin 2006 års version av deras lista över Sveriges 69 osexigaste.

onsdag, juni 07, 2006

Problemen med personalisering

Jag ska designa om ett gigantiskt intranät i höst. Personalisering ska lösa alla hittbarhetsproblem. Det säger alla jag pratar med. Bland management, användare och vanligtvis sansade informationsarkitekter finns en grav övertro på vad statistik och generaliseringar kan göra.

Att låta en dator gissa vad som är relevant, dessutom vid olika tidtunker och i olika sammanhang är förstås oerhört svårt även om du har obegränsad mängd data. Bättre då att ge användaren olika val som är så ömsesidigt uteslutande som möjligt.

Så här kan det gå när räknenissarna får styra: Statistikprogram försökte räkna ut kundens smak, sände porr-DVD

måndag, juni 05, 2006

Hybris?

Spenderade i söndags tio minuters kvalitetstid på att följa direktsändningen av landslagets träning. Det skulle jag inte gjort. Det var ungefär lika spännande och tempostarkt som sista tre timmarna av Doktor Zhivago. TV4 är dessutom helt fel kanal att sända skiten i. Sportsändningarna på TV4 handlar ju mest om att vara kompisar med spelarna och att hela tiden påpeka hur bra och intressant allting är. Mats Olsson på Expressen sammanfattade träningen bra:

Zlatan slog en boll och förväntade sig att "Ljungan" skulle springa dit bollen kom och när inte "Ljungan" gjorde det gestikulerade Zlatan en del medan "Ljungan" slog ut med händerna på sitt håll. Båda är väldigt skickliga på just den detaljen.

söndag, juni 04, 2006

Ännu en iPod-dödare?

"iPod-dödare" måste vara världens mest uttjatade begrepp. Engadget har en artikel med väldigt suddiga bilder på något som kan vara en möjlig "iPod-dödare" från Microsoft. Håller med dom att om det är en antenn på toppen av spelare, så kan det bli en väldigt intressant produkt. Det kan dock lika gärna var en ny Pocket PC eller en ny telefonmodell.

Linux för människor?

Linux for human beings

Det är stora ord som möter en när man går in på websajten för Linux-distributionen Ubuntu. Man får känslan över att det här kanske kan vara något som kan vara intressant att testa.

Jag har haft en rätt skeptisk inställning till Linux-distibutioner under årens lopp och det beror inte direkt på att jag inte har tillräckliga kunskaper. Efter ha pluggat en massa år och i skolsammanhang princip bara hållt på med Solaris (inklusive att konfigurera alla möjliga inställningar i en massa config-filer), läst kurser i hur BSD Unix fungerar internt och grottat ner sig i Unix-säkerhet, så borde man rimligtvis ha kunskapen att kunna känna sig relativt hemma i en Unix-liknande miljö. Men som interaktionsdesigner med rätt många års erfarenhet blir dock snabbt ganska nedstämd.

Jag laddade hem senaste releasen av Ubuntus live-CD för att titta på vad som hade hänt på Linux-fronten. Efter att ha bränt cd-n så startade jag om min dator för att få uppleva det som så många har talat så varmt om. När datorn bootade från cd-n så dök det upp en meny som jag glatt tryckte enter för att gå förbi. Efter rätt lång tid (ja, jag fattar det tar lång tid att starta från en cd) så dök det upp en desktop som kändes rätt så ok vid en första anblick. Problemet var dock att man inte hade lyckats känna igen mitt gamla nForce2 moderkort och grafikkortskretsarna på det. Detta resulterade i att jag fick se skrivbordet i 640x480, vilket i sig var en ganska intressant upplevelse eftersom jag inte hade jobbat i den upplösningen sedan tidigt 90-tal.

640x480 är ju inte direkt en upplösning man är van att jobba i, när man i normala fall sitter med 1280x1024 eller 1600x1200, så jag tänkte detta måste jag försöka ändra. När jag kollade runt på skärmen så upptäcker jag ett väl synligt meny-alternativ som heter System uppe i meny-raden. Glad i hågen öppnar jag menyn och hittar Preferences-alternativet och letar upp inställningen för skärmupplösningen. Jag kollar i skärmupplösningsboxen och hittar ingen annan upplösning än 640x480. Hmm, jag går in i Administration i samma meny istället och letar. Inget passar riktigt, utan jag väljer Device Manager. En överväldigande mängd enheter dyker upp i en trädstruktur och jag lyckas lokalisera mitt grafikkort. Men jag kan inte förstå hur jag skall fixa detta. Det kanske finns någonting i boot-menyn som dyker upp när man startar systemet?

Jag bootar om och hittar i menyn en inställning för grafikkortsupplösning. Bra! Jag väljer att köra 800x600 i 32-bitars färgdjup, det ser i alla fall ok ut. Fortsätter bootningen och det verkar som om upplösningsinställningen har tagit. En massa tekniska termer som jag inte är intresserad av visas i 800x600, men när desktopen dyker upp så är den 640x480 igen. Jag stänger ner systemet tar ut cd-n och slänger den i papperskorgen.

Ubuntu ser rätt bra ut på ytan, men man upptäcker väldigt snart att man trots sin devis "Linux for human beings" har begått samma misstag som vanligt när det gäller Linux-distributioner. Det är helt enkelt för tekniskt. Jag kunde direkt från menyn uppe i överkanten av skärmen gå ner mig ganska rejält i mycket avancerade dialoger, som för en normal användare skulle kunna förvirra något helt otroligt. Man har inte insett att man inte skall utsätta användare, som inte är intresserade av det, för något sånt här. Självklart skall man kunna konfigurera sitt system så att man får ett utseende och beteende som man själv vill ha, men default-inställningarna bör vara anpassade till användare som aldrig någonsin skulle få för sig att konfigurera om något. I Windows XP finns alla dessa inställningar, men de är inte direkt nåbara från det mest framträdande grafiska elementet på skärmen, utan man får gå in i start-menyn och navigera sig till kontrollpanelen istället.

Man kan självklart argumentera för att det här är en demo-cd som skall göra tekniska användare intresserade av systemet, men med en slogan som gör gällande att man vänder sig till "human beings" så förväntar man sig något mer. Det handlar inte om att vanliga användare är dumma. Det handlar om att man för det mesta inte har något som helst behov av alla tekniska inställningar och möjligheter, utan bara vill att det skall fungera. Innan Linux-världen inser detta så kommer man inte ta några stora marknadsandelar från Apple och framför allt Microsoft, som har förstått vad det handlar om: Att göra operativsystem för "vanliga" människor.

Fotnot: Ubuntus live-cd är inte den enda live-cd jag har testat under årens lopp. Jag har till exempel även testat Suse och Knoppix, men ingen har imponerat på mig.

lördag, juni 03, 2006

Does It Offend You, Yeah?

"Does It Offend You, Yeah?" är ett fantastiskt bra bandnamn. De är ännu osignade, men antagligen finns de på Ed Banger ganska snart. Fyra låtar finns för nedladdning på deras MySpace-sida.

Hur det låter?

"It sounds like you've been eating Daft Punk and Justice tunes for three days, and just taken a giant electro shit"
Daft Punk,Sex Pistols,Justice,Mr Oizo, Alter Ego, The Prodigy when they were good, Basement Jaxx
An electro version of Bloc Party, An arcade machine thrown into a lake, A ZX Spectrum in a prison shower block (The soap on the floor?.. it's a trap)

Gothenburg Espresso Marathon 2006

Göteborg har förvånansvärt många espressobarer av hög kvalitet. Men vilken är egentligen den bästa? Ja det bestämde vi oss för att ta reda på under en lördag i juni. De nominerade barerna var: