Rallyspelens utpräglade charm

Colin McRae DiRT släpptes i ungefär samma veva som Forza Motosport 2, vilket delat racinggamers i två läger. Det "fina" lägret som gillar simulatorer, och det mindre creddiga lägret som gillar att spela roliga spel. Men frågan är om det inte i själva verket är så att Forza vänder sig till en större publik än DiRT, att simulatormullorna i själva verket är den stora svennebanangruppen. Vi får se när försäljningssiffrorna kommer.

Vi börjar med det som du kommer att häpnas över. Grafiken. Om bilarna i DiRT inte är särskilt realistiska så är miljöerna i högsta grad realistiska. Glöm 2D-renderade skogsbryn. Varje träd är i 3D, varje grässtrå i 3D. Staket går, ja nästan ber om att bli överkörda. Krascherna är häpnadsväckande. Karossdelar flyger till höger och vänster men allra, allra läckrast är det när takglaset i min röda Citroën C4 går sönder. Som sagt, miljöerna är realistiska men håller inte samma artistiska nivå som miljöerna i RalliSport Challenge 2. Ljussättningen ger bara upphov till wow-känslor ett par, tre gånger. Vem minns inte RalliSports höstbanor i England eller kampen mot lera i Argentinas hill climb event? DiRT är realistiskt men ett lite mer vågat konstnärlig finger över det hela hade gett spelet en mer genuin känsla.

I DiRT kan du köra rally, hill climb, rallycross och off-road lopp. Till din hjälp har du två- och fyrhjulsdrivna rallybilar, hill climb-bilar, buggies, pickuper, lastbilar och Paris-Dakar-bilar. Av dessa är de två sistnämnda olidligt tråkiga att köra, speciellt de statiska Paris-Dakar-bilarna. Rallydelen påminner om tidigare Colin McRae utgåvor medan hill climb och rallycross är direkta ripoffer på RalliSport Challenge. Rallycross är neurotiskt roligt. AI:n är lagom aggressiv, vilket bra balanserar upp din överaggressivitet. Däck flyger och du voltar samtidigt som motorljuden är öronbedövande. I en sista desperat attack kör du in i sidan på den ledande Saab 9-3:n, bara för att bli omkörd på insidan av en Citroën Xsara. Startknappen på handkontrollen och "Restart". Är klockan redan 24?

Jag är en old school-förare och kör därmed med digitalt styrkors och digitala knappar för gas och broms. Med denna konfiguration har bilarna en tendens att överstyra, speciellt de med kort axelavstånd. Små bilar, som Fiat Punto, Suzuki Swift och Ford Escort MK2 är i princip omöjliga att köra, medan bilar som Citroën C4, Peugeot 307 och Toyota Tacoma känns mycket bra balanserade. Men allra roligast är nog ändå Renault 5 Maxi Turbo (bara namnet!) i rallycross tävlingarna. Snacka om uppkäftig bil! Om styrningen känns överdrivet känslig så är det ingenting mot var bromsverkan är. Från 100-0 på en knapp sekund. På grusväg! Visserligen är bilarna lätta, men ändå. Jag har dock full förståelse för detta speldesignsval. I DiRT står träden nära vägen, samtidigt som vägen inte är motorvägsbred som Finlandsbanorna i RalliSport. Då måste bromsverkan vara stor.

Karriärläget når du i ett osannolikt vackert menysystem (gränssnittsdesigners, titta och lär) och håller dig sysselsatt i fyra till åtta timmar. Du kommer att svära åt BMW X3 men i övrigt bjuds du på en varierad körupplevelse. Buggy-racen blir roligare ju bättre du bemästrar dem medan rally, rallycross och hill climb är ett stort leende från första acceleration.

Men vad kan då bli bättre? Till att börja med ett splitscreenläge för rallycross. Rallycross är hysteriskt roligt mot AI:n, men antagligen ännu roligare mot kompisar. Tyvärr får vi inte reda på det. Rallycross i live hade också varit önskvärt, liksom konfigurerbar känslighet av styrförmåga. Lite större variation på rallybanorna, speciellt underlaget. Var är snöbanorna? Mer djärvhet i ljussättning och bandesign. Ta bort Paris-Dakar-bilarna och lastbilarna! Lite för enkla achievements.

Men sammanfattningsvis, det här är ett spel som är kul att spela, med mycket större känsla av glädje och bilkörning än svennebananspelet Forza 2.

Betyg 8/10.